Headsphones.expert

SteelSeries Arctis 1 Wireless is a further development of Arctis 1, which previously only existed as a wired model for computer and console. Now they are called “4-in-1” and support wireless transmission on PC, PS4, Nintendo Switch and selected Android headsets (Xbox One and iPhone only work via the 3.5mm cable). Through a USB-C dongle that sends out a 2.4 GHz signal, they support genuine plug-and-play and provide ultra-low latency, instead of the older and slower Bluetooth. But how good do they sound and work in practice? We have tested.

The legacy of the masters

SteelSeries is big in eSports and the Danish company has achieved a lot of success with its accessories, not least mice and headphones – where their Arctis 7 is one of the very best. Inside the Arctis 1 Wireless, according to the manufacturers themselves, exactly the same speaker elements should be found. SteelSeries are also suppliers of built-in audio, keyboards and pointing devices for MSI, which we will return to when we test their latest gaming computer in the future. Arctis 1 thus promises just as good sound, but with wider, wireless support than big brother Arctis 7 – and at a lower price as well. Too good to be true? Well, of course there are some concessions we’ll take a closer look at.

In terms of design, the SteelSeries covers are recognizable; but this time the frame is a conventional, hard plastic frame with a strip of memory foam instead of the über-comfortable, ski goggles strap in Arctis 7. Arctis 1 is certainly not uncomfortable, but also not as comfortable (as long) as its big brother . The wireless dongle is easily connected to the USB-C port on your Switch, Android (if your model supports it) or PC, where you can also use the USB-A adapter cable you must have for PS4, if you do not have USB-C ports . As you know, the Xbox One is tricky with wireless via USB (the only solution that worked OK for us – at the price of the sound just becoming stereo – is the Plantronics RIG 800LX) and the iPhone is always the iPhone; so nothing that can be solved with an adapter as even this year’s 11th generation models lack USB-C … The connection is super flexible; plug in and drive – everything is prepared and prepared so “it just works”. Just as it should be.

For Nintendo Switch owners, the Arctis 1 solution is extremely welcome – the format has had some problems on that front, as Nintendo has implemented voice chat a bit clumsily. The only way to get microphones to play with games is to use wired headphones, in portable mode, or via the smartphone (!) Online, which is not optimal in games like Fortnite for example. Arctis 1 solves it more easily, although you still need to have the Switch in portable mode to access the USB-C port. Here you can at least still play with a Controller Pro and get both audio (wireless) and microphone at the same time, if you have a stand for the Switch to stand on.

Låter Arctis 1 verkligen lika bra som Arctis 7?

Trotjänaren Arctis 5 är fortfarande vissa redaktionsmedlemmars favorit-hörlur och även om Arctis 7 är strået vassare enligt de flesta av oss, är bedömning av ljud en så otroligt svår och subjekt sport. Det kan ofta skilja på ren klang och volym (+2db) som gör att ljud upplevs låta bättre, fast det inte objektivt gör det. Det är utmanande att i ett blindtest säga med säkerhet vilken som är bäst, men Arctis 1 kan ha ett lite boomigare och mer basbetonad personlighet och något mindre mellanregister och klarhet i de högsta klangerna än Arctis 7. Detta blir tydligt om man kopplar in båda lurarna samtidigt i varsin kvalitetsljudkälla och jämför samma material, vid exakt samma volym, A-B. Musik låter trevligt över alla genrer, men understryker ibland basen lite väl mycket för vår smak, i singer-songwriter-låtar som Boulder to Birmingham till exempel. Samtidigt kan det också vara så att det är våra 7:or som är rejält inspelade och uppmjukade i membranen.

Mikrofonen – som är löstagbar – gör det den ska, men den är inte bäst i klassen på renhet och krisp överföring. Detta skiftar något med kvaliteten på online-tjänsterna såklart (hur väl vår motpart hörde oss), men när vi provade en testinspelning i Audacity så har vi tidigare fått bättre resultat med HyperX Cloud-seriens mikrofoner, även om SteelSeries inte ligger jättelångt efter.

Design, kablar och förvaring

Den klassiska SteelSeries-looken är som sagt intakt i Arctis 1. Kåporna är omöjliga att ta miste på och vi älskar volym-ratten som vi kommit att vänja oss vid på vänster kåpa – praktiskt, snyggt och smidigt. Den helsvarta plasten känns inte särskilt premium, å andra sidan har plast alltid varit Arctis-seriens filosofi och det har funkat bra. Kanske är det bristen på detaljer och en annorlunda färg, såsom vitt, som gör att dessa hörlurar känns lite mer gaming-generiska?

Det ingår generöst med kablar, både 3,5mm för trådad inkoppling när du vill eller behöver det (på Xbox One eller om batteriet tagit slut), och även en USB-C-konverter till USB-A så att du kan koppla in enheter som saknar USB-C-uttag. Inga anmärkningar på detta.

Det som är lite av en besvikelse – för ett par lurar strax över tusenlappen – är att inte få med någon snygg eller praktisk förvaring, en bärpåse kanske? Den hade hjälpt oss att hålla koll på alla kablar, men framförallt på den smidiga, men ganska pluttiga, USB-sändaren som lätt kan förläggas – och då förlorar ju lurarna sin trådlösa funktion. Eller varför inte ett system för att knäppa fast dongeln i hörlursbågen, när man inte använder den? Detta är ju gaming-lurar som du kommer att sitta med i spelrummet, så det påverkar inte coolheten på gatan direkt?

Summering Arctis 1 Wireless

Arctis 1 Wireless gör överlag ett bra jobb med ljud och framförallt användarvänlighet, då de bara funkar direkt som plug-and-play på de flesta format. Nintendo Switch-ägare bör särskilt ge detta alternativ ett allvarligt övervägande – enklare och bättre lösning för ljud och voice chat finns inte idag till det formatet. På PS4 och PC finns en uppsjö med konkurrenter och här blir det lite en fråga om smakpreferens och plånbok. Arctis 1 levererar tacknämligt för prisklassen, men visst finns lurar som låter ännu bättre och har skarpare mikrofon för några hundralappar mer. En prislapp på strax under tusenlappen hade varit perfekt och för dig som har många format och behöver en lur som funkar trådlöst på de flesta är SteelSeries Arctis 1 ett rekommenderat alternativ.

Testing headphones is not always the easiest thing to do; just like opinions about film and games, there is a lot of liking and taste and then how well they perform in relation to their price. So already when I picked up the Trust Zamak GXT 414 headphones from the box, I thought they were very nice and that I could easily carry them out on the town. I have tested a number of headphones from Trust and although they are usually very comfortable, I can think that they leave a lot to be desired in terms of design. I am thinking, among other things, of the Trust Ironn headphones that I reviewed some time ago. They were large and comfortable, but they are hardly any tricks that you would want to wear out among people.

Now the Trust Zamak GXT 414 are primarily gaming cheats and they are designed so that they can be used for your Xbox, Playstation, Switch and of course for your computer. The designers have also thought of and sent with a cord with a button so you can control your mobile phone with them. That button has really been missed by me on other models.

The mic is detachable so you can use the headphones without having a large mic straight in the face, which is a nice plus. Then the headphones are insanely comfortable. They do not squeeze and I have worn them for many hours without feeling the slightest discomfort.

In addition to Trust Zamak being comfortable, practical and quite stylish, they actually have really good sound as well. I have tested them both on games, movies and in phone calls and they have a clear and distinct sound in all situations. The only thing I can miss – because I’m so terribly spoiled with my Plantronics RIG 600LX – is proper bass. The base in Zamak is perfectly okay, but does not really have the pressure I would like. Then the headphones have no surround, which makes it a little harder to hear where the enemy comes from when you play Division 2, for example.

In summary, it must still be stated that these are really a couple of affordable lures, with a price tag of about SEK 750 at the time of writing. Not a must, but definitely worth a warm recommendation.

The Plantronics BackBeat series has long been a reliable choice of headphones, especially in the over-ear segment. The BackBeat PRO series is still well used and appreciated here at the editorial office and we were therefore curious when they – under the new name Poly – launch a cheaper BackBeat headset in the over-ear category, part of the slightly lower priced GO series. How good does the BackBeat GO 810 sound and what have you had to give up to keep the lower price tag?

At first glance, the GO 810 is very similar to the design of the BackBeat PRO 2. But then you soon feel how feathery they are, with their 189 grams and that feeling is also found in the plastic that makes up most of the ingredients. The BackBeat GO 810 looks decent, but unfortunately feels a bit plastic and therefore slightly “cheap” when you wear them or touch the squeaky, plastic joints. But OK, this is the little brother in the consumer series, for you who want to save a penny and the important thing is how they sound – so we go straight to the technology and performance:

On the technical side, the BackBeat GO 810 stands out with Bluetooth 5.0, which they promise will be able to cover a full 50 meters (!) Range (if you kind of have the world’s largest garden). We do not have such palaces, so we did not get the chance to try the, rather oversized, function. But walking around and closing doors to the office’s different rooms worked fine, so the signal is strong – it easily managed a distance of 15-20 meters through two closed doors, which is really good. Unfortunately, the least common denominator, the AD2P signal, is sent; which means SBC or at best AAC on your Apple gadget. It works well for most ears, but does not sound as good as aptX or even better LDAC. This is a clear feature saved on for the price.

BackBeat now has its own, exemplary good, app where you collect all your BackBeat products and can make all settings, including changing the EQ and updating the firmware. Thumbs up for that, Poly! The EQ is super simple, with two modes: “clarity” versus “balance”. The former is for speeches, books, podcasts and so on, while the latter is recommended for music, as it gives more body and bass.

Battery life is good; just over 20 hours with the ANC on and up to 30 without. The headphones should also keep charging for up to 6 months, which of course feels … unnecessarily long, but is well thought of as an indication of how good the battery’s capacity should be. ANC (noise reduction) is reasonable for the price range, but even at the highest position it is not very efficient. It absolutely dampens the environment, but not close to what dedicated ANC fools can do. Again, price tag versus performance.

Sound of the BackBeat GO 810

Man måste ändå konstatera lurarna trivs något bättre i klara, lugna och “renare” genrer, såsom singer-songwriter pop-hits som Let her go, snarare än rockiga, bullriga ballader med många och djupa frekvenser (tänk Sound of Silence med Disturbed). Hela ljudbilden är dock välbalanserad, det blir aldrig skrikigt eller bullrigt och passformen – med den fjäderlätta vikten – gör att många timmars lyssnade på resan blir njutbara.

Latensen trådlöst (de går att köra trådat också, om du har en 3,5mm-port) har ju varit ett problem på tapeten nyligen – glädjande nog gör BackBeat GO 810 ett bra jobb även där. Det finns en pytteliten fördröjning i synk mellan läpprörelser och ljud i videor, men tittar du inte aktivt efter det eller jobbar som filmklippare så lär du inte märka av det.

Pris kontra prestanda

Som vi nämnt flera gånger ovan så har BackBeat GO 810 skalat bort några egenskaper för att få ned prislappen. Jämför vi med en av våra favoriter i genren – BackBeat PRO 2 SE – så kostar BackBeat GO 810 ganska exakt hälften så mycket (1200 kr kontra 2500 kr), vilket känns väldigt rimligt och till och med prisvärt. Sen finns handlare som säljer BackBeat GO 810 för närmare 1800-1900 kr och då är skavankerna och det man gjort avkall på inte värt att spara in en femhundring för. Börjar vi närma oss 2 000 krs-strecket finns betydligt mer mångsidiga hörlurar (exempelvis Audio-Technica M50xBT) som vi hellre skulle rekommendera då.

Men, om vi säger att 1 200 kr ligger närmare 1 000 krs-strecket, står sig BackBeat GO 810 väl i konkurrensen. Men var medveten om att du betalar för brusreduceringen, så är den funktionen inte avgörande finns ännu billigare, trådlösa lurar som också spelar ungefär lika bra och ser bättre ut (ex Marshall Major III för 900 kr, som dock är over-ear och inte har någon reducering av omgivningen alls).

Summering

BackBeat GO 810 är en hörlur för dig som vill ha något som låter schysst för de flesta musik-genrer, en over-ear-lur som dämpar bruset i omgivningen något, är lätt att bära och bara kostar strax över tusenlappen. Det är inte luren för dig som vill ha det bästa och det senaste i ljudformat och anslutningar (men alla har heller inte de källorna som kan dra nytta av det). En lite mer modest prislapp, runt 995:- hade varit smaskig glasyr på toppen och tagit lurarna upp till guld-nivå. Men som det står sig nu är BackBeat GO 810 ett mycket intressant alternativ för dig som tillhör ovan beskrivna målgrupp. De är även nya referenser i trådlösa hörlurar budget-segementet för oss här på sajten. Och det är inte att säga lite. Vi följer Polis nya satsningar med spänning – när kommer high end-luren som ersätter tre år gamla BackBeat PRO 2 SE?

With SEK 900, Skullcandy Indy is something of an average price headphone in the ever-growing true wireless segment; wireless headphones completely without physical cable between the earbuds (think Apple AirPods). We recently tested another true wireless headset from the manufacturer, namely Skullcandy Push, which we liked but have recently had problems with one headphone cutting (and we are, after problem-solving searches online, not alone). However, Skullcandy was quick with customer service and replaced it, which feels safe, professional and solved the problem.

Technology and design

With Indy, Skullcandy has created a pair of true wireless headphones that really resemble Apple’s immensely popular models in design, right down to the case that charges them. Whether you like the fruit company’s tricks or not is of course a personal matter of taste – several of us here in the office actually think they look like mini-heads for electric toothbrushes that protrude from Stockholmers’ ears … Marshall, come back, everything is forgiven! The advantage of a piece of plastic sticking outwards (downwards) is that the mic ends up closer to the mouth (if you now have to talk on the phone in them – something that works like this in most wireless headphones that are not made for the purpose). The disadvantage is that they instead get a lever that becomes sensitive to jaw movements such as eating and yawning, for example.

The fit is our biggest stumbling block with Indy. It usually comes with three sizes of silicone studs – but none of them fit really well. True Wireless technology in itself does not create a basic stand, but if the headphones are not really tight in the ear, they sound really thin and canned. If you remove the extra flaps on the sides (“stability ear gels”) – which ironically are meant to better hold the in-ear headphones in place – then both sounds and fits Indy suddenly much better. Here, someone has not done their ergonomics lesson or has not tested the design on enough pairs of different ears.

In addition to Bluetooth 5.0, which provides good connectivity and range, these lures have IP55 rating (so they can withstand moisture / sweat) – and that’s really the only thing we know about the technology in Indy. The battery life is, with the case’s charge included (it is enough for three charging rounds), a total of around 16 hours of playing time. It’s all right, but not great considering that several competitors can handle 24 hours. On the other hand, the headphones support a kind of fast charging via microUSB, which provides just over an hour of playing time in just ten minutes of charging. Think then what USB-C could have done?

How does Skullcandy sound like Indy?

In one word: OK. Neither so much more nor so much less. True Wireless is in itself a technology that “wastes” some of Bluetooth’s already very limited bandwidth on sending data between the two headphones (so you can avoid a physical cable). In addition to being hip, it’s just like the “everyday consuming movie viewer”; anyone who likes streaming on 10 Mbit line is “good enough” from a mediocre TV or movie service. The technology is not for audiophiles or for you who care about the best sound quality, but rather for you who want something modern, light and flexible and can live with “good enough”. It is a technology that has not reached a particularly high degree of maturity, to use a worn industry term.

When we finally got over the tricky fit, it became much more fun to listen to Indy. Well-mixed music genres from a high-resolution source (such as Tidal) sound decent, given the price and technical limitations. Skullcandy loves the familiar bass and it is offered relatively generously here, at the expense of the extreme tip and a slightly too loose treble. Another advantage of frying the “stability silicone” is that the headphones have a better place in the case, otherwise the lid struggles a bit for its life to remain closed.

One thing that unfortunately is also on the minus account is the latency of the headphones – that is, delay. This is not a problem when listening to sound, but if you watch Youtube videos or Netflix on the phone, it becomes annoying that the sound is a bit after the picture and does not sync at all well with the mouths of the speakers. This is thus a couple of tricks only for music, radio or podcast and audiobook listening – not streaming – in our book.

The design of the headphones has a certain, passive insulation (noise reduction) and we must say that it is very certain and completely dependent on you really getting in them properly in the ear. Otherwise, the noise reduction effect is virtually non-existent.

Summary

Skullcandy Indy is a pair of true wireless headphones that fit somewhere in the middle’s price segment (there are true wireless headphones that cost as little as SEK 500) and for us, right in the middle, also acoustically for the price and category of headphones. The tricky fit requires a bit of fuss, but if you just get it, they sound Indy perfectly OK in their category – if you can also live with the relatively high latency on video. These are headphones for you who mainly listen to music or completely sound-based material and want true wireless headphones with a generous bass and do not put the absolute sound quality first. While you do not want to pay almost double the price of Apple’s AirPods.

You buy Skullcandy Indy here at the best price and at the same time support quality journalism completely at no extra cost to you.

We have a fad for headphones on senses.se and over the years we have tested a variety of models, including from American Plantronics. When they now call themselves Poly (after the acquisition of Polycom), there is some confusion about the name online. Many people still use Plantronics, while Poly themselves seem to have deleted the company name before the model designation completely in some cases, which is perhaps just as good? Today’s consideration, BackBeat GO 410 is in any case the sequel to BackBeat GO 3, from 2017. The wireless headphones have this time more than legally glanced and borrowed “inspiration” from Apple BeatsX, in more ways than one – which also reflects the price tag.

BackBeat GO 410 – The technology

The first thing you react to when unpacking the BackBeat GO 410 is

a) how similar BeatsX they are in the design ..

and

b) how big the two battery containers are, which also gives balance to the headset when you wear it around your neck.

The headphones have a built-in ANC (more on that below) and are easily switched on and off by letting the built-in magnet connect the covers (yes, also like BeatsX). The only direct disappointment is that the headphones charge with microUSB, which is a bit mossy 2019, instead of the modern USB-C. Thus, the headphones also do not support fast charging (which the model thus has, via Apple’s own gadgets, where they can charge in as little as five minutes). The BackBeat GO 410 fully charges in about two hours.

BackBeat GO 410 – The functionality

The BackBeat GO 410 sits comfortably around the neck and the rubber shells of the covers can be adapted to your ear shape (choose the largest size you can have, for the best bass). The headphones connect easily and painlessly via Bluetooth (5.0) with any sound source we tested and the 35 grams they weigh feel just right to carry with you. One thing that was a bit cool on GO 3, was that the carrying bag had a small battery you could charge, in order to be able to charge the headphones an extra time during storage. GO 410 lacks this feature and thus only gets a standard, lightweight, net carrying bag (with PLT, Plantronics abbreviation)

ANC (noise reduction) is decent for the model – but nothing that can measure up to the total silence you get from over-ear headphones, such as the Panasonic RP-HD605. There is a very faint hiss when the ANC is on and it is quiet in the headphones, but there is nothing that disturbs significantly, and the headphones do a perfectly OK job to dampen the city’s rumble, as best they can. But these are not tricks you should choose in the first place if noise reduction is at the top of the wish list or if you often travel on noisy trains and planes. Creative anyway to be so small and flexible. The headphones have an EQ function, which is found in the exemplary updated app from PLT, but the settings are very basic and cannot be compared with more expensive solutions from, for example, Bang & Olufsen.

The battery life is stated to be eight hours and that is probably in line with our tests. ANC and high volume draw more cream, so if you want them to last longer, turn off the noise reduction and apply with the right volume.

It is possible to talk on the phone with the headphones on, but – as usual – it is hardly something you want to do unnecessarily. Either you talk directly on the handset or you get a proper, dedicated Bluetooth screw for phone calls.

One thing that impresses is the range: we could go quite far away with the headphones on our heads from our phone and still hear the sound perfectly (they should, according to the specifications, handle 30 meters which is very good and much longer than Bluetooth 4s normal 10 meters).

Disadvantages of BackBeat GO 410?

1. Den tunna plasten kring snäckorna känns lite skavande. Detta är kanske något man mjukar upp och vänjer sig vid med tiden, men redan efter någon timme kände vi oss lite ömma i örat / öronen.

2) Priset. Med ett snittpris på cirka 1300 kr är BackBeat GO 410 inte oskäligt dyra, men ändå ett par hundralappar dyrare än sin förebild, BeatsX. Och även om ljudprofilen i BackBeat GO 410 känns mer balanserad och “korrekt” än Dr Dres hip-hop-lurar, så föredrar vissa ändå den generösare basen och möjligheten att snabbladda. BeatsX är också, enligt oss, snäppet snyggare och smidigare i design.

Summering

Poly (Plantronics) levererar, sin vana trogen, återigen en stabil och välljudande produkt, som fungerar såväl till diversifierat musiklyssnade som film- och tv-streaming samt ljudböcker. Ett par trådlösa lurar som lånar från de bästa och erbjuder schysst, relativt fylligt och klart ljud, samtidigt som de aldrig strular med tekniken (de droppar inte ut och parar sig super-smidigt). Hade prislappen varit närmare 900 kr hade betyget gått upp ett snäpp eller två. Just nu hamnar de i kategorin “bra för priset” men samtidigt är de hårt konkurrensutsatta av sin förebild, BeatsX, som börjat krypa ned mot 1100 kr och erbjuder ett par extrafinesser.

Personlig smak kring ljudprofil och stil får avgör ditt val, men gillar du inte BeatsX överdrivna bas så är BackBeat GO 410 ett mycket intressant och design-mässigt liknande alternativ. Och ska du köra trådlöst (vilket du i princip måste på de senaste iPhone-modellerna) så är denna lösning idag mycket bättre, rent kvalitativt ljudmässigt, än true wireless (som en trend och “status-pryl” i att bära idag).

The Panasonic RP-HD605N is the Japanese giant’s entry into the upper middle segment of headphones. With a first-class finish, which exudes quality and built-in support for just about every modern, wireless format (aptX HD and LDAC among others), the Panasonic HD605NE really leaves very little to be desired. But unfortunately, far from all consumers will be able to experience and hear their full potential. Read on and you will find out if you are one of those who can.

Design Panasonic HD-605N

The HD605N comes in two colors: the classic, black and subtle design and a maroon, almost reddish-brown, glossy finish. You see and feel immediately that this breathes a high standard, both in terms of design and construction. The covers have a smooth and even finish and are reminiscent of other, semi-professional lures from the competitors in the segment, and you quickly and easily tone out the volume by cupping your hand around the right cover, as the built-in microphone also helps to pick up the sound outside . The 268 grams make the headphones quite heavy, not so heavy that they feel difficult to carry but at the same time not so light that they feel cheap and sloppy around the head and ears.

The only slight criticism of the design is that the covers are relatively hard against the ear, which of course contributes to better stability and ANC (noise reduction) but becomes hot and a little oppressive after a while. This can be calibrated a little better (such as the much more expensive Bang & Olufsen Beoplay H9i, which seems to have found perfect balance there).

We get a relatively nice and relatively large carrying case, but no carrying bag, which could have been nice when you do not want to moff down a hard bag, model medium, in your luggage. The headphones can be easily folded and take up so little space; a luxurious carrying bag would not have been unreasonable to expect for the price tag.

Another strange choice is that the design team has chosen that the covers can only be turned upwards – not downwards, which is standard – when hanging the headphones around the neck. This causes rain and snow to fall straight into the elements, something that can not be good (or meaningful).

The technology in the headphones

Panasonic has certainly not skimped on the technology in the HD605N. Here are all the innovations and codecs you could wish for. The headphones work and sound good straight out of the box, both wired and wireless. But if you want to squeeze that little extra out of them (and you want to), then they make very specific demands on the dance partner – the list is unfortunately not very long on gadgets that can handle just about all formats.

As we mentioned earlier, there is support for Hi Res-Audio via wired connection. This system is mainly something Sony drives and is mainly supported on their devices, such as their mobile phones or our previous reference amplifier STN 1080. Check if the device you intended to run the headphones with supports this, if you want to use Hi Res-Audio (google your model or check the fabulous manual (RTFM)).

Så om du ska få ut maximalt ur HD605N måste du äga eller införskaffa en enhet som stöder aptX HD och gärna LDAC. Bara att börja googla och kolla din manual!

Lurarna klarar att lira trådlöst cirka 20 timmar (med lagom volym och mellan-aggressiv ANC) och de laddas från tomma till fulladdade på runt fyra timmar. Dock sker detta via mikroUSB, vilket känns mossigt (och långsamt). 2019 kan vi väl enas om att vi skrotar mikroUSB till fördel för det överlägsna USB-C, som dessutom stöder snabbladdning?

Brusreduceringen kan ställas i tre lägen och vi fann mittenläget mest behagligt (otippat). Lurarna gör ett bra jobb med ANC, men de är inte riktigt lika effektiva i väldigt bullriga miljöer. Så är ANC din grej finns bättre alternativ i exempelvis Sony WH-M1000X3.

Så låter Panasonic HD-605N

Det tar inte många takter innan man inser att Panasonic HD-605N spelar riktigt bra. Ljudet är varmt, närvarande och omslutande, med välimplementerad brusreducering, som hörs väldigt lite när det är tyst i lurarna. De ligger, ljudmässigt, inte i toppskiktet kopplade till vilken enhet som helst, men kopplar du som sagt in en pryl som har stöd för aptX HD och eller LDAC så kommer du får en chock över hur mycket över sin prislapp de spelar! Ljudet lyfter en nivå och blir klarare, öppnare och mer detaljerat – trummorna blir tyngre och diskanten ligger ännu mer behagligt än den gjorde förr, samtidigt som hela upplevelsen blir mer äkta och “högupplöst” helt enkelt.

Det går att mata lurarna med det mesta – elektronisk pop, filmmusik, hårdrock: de spelar energiskt och glatt. Vi diggade till Sverige-aktuella Rammsteins senaste album, såväl som Post Malones senaste hip-pop-kreationer för att runda av med Svansjön (baletten) och Rossinis opera Barberaren i Sevilla. Allt lät mycket behagligt. Möjligtvis kan man ana en liten “värme” i ljudsignaturen, som kommer lite på bekostnad av absolut klarhet, att lurarna gärna drar lite mot bas – hellre än mellanregistret, men så är det också en balansgång mellan att återge ljud “ofärgat” och “personligt”. Gillar du nykter och stram återgivning, utan nästan någon som helst färgning, kan vi rekommendera Audio-Technica ATH-M50xBT, som ligger i prisklassen under. Men vi vågar påstå att Panasonic HD-605Ns karaktär nog skulle passa de flesta lyssnare.

Elementen i kåporna är standard 40mm, med en impedans på 38 ohm (via kabel) och en känslighet på 99 db / mW. Det enda som egentligen står ut i specarna är att lurarna är klassade från 4-40 000 Hz, något som är ovanligt. Nu vet ju alla att ingen kan höra hela det frekvensspannet, men vissa skolor säger att ju mer teoretisk vidd i frekvensregistret, desto mer detaljer kan lurarna (teoretiskt) spela och det kan vara något som utnyttjas för högupplöst musik (både trådat och trådlöst, om du har utrustningen och rätt källmaterial att spela).

Slutomdöme Panasonic HD605N

Panasonic HD605N är, som så ofta, en fin produkt från Panasonic. Samtidigt är den svår att betygsätta och bedöma exakt, eftersom den är beroende av variabler som ligger utanför själva produkten. De ser bra ut, låter bra med alla källor (som väntat för priset) och saknar ett par, mindre egenskaper. Men kopplar man ihop HD605N med enheter och källmaterial som drar nytta av de högupplösta kodekarna så lyfter lurarna ordentligt och nosar på toppskiktet av alla lurar vi provat! Frågan är hur många som har den utrustningen, idag? Detta är inget som Panasonic HD605N kan belastas för, naturligtvis, men det blir ändå en stor skillnad om du har eller saknar denna utrustning. Sitter du på en iPhone eller annan hårdvara, utan aptX HD- och LDAC-stöd, så kommer du kanske inte bli riktigt lika imponerad, även om du säkerligen inte blir missnöjd heller.

En solklar rekommendation blir det, hursomhelst, för Panasonic HD605N. Har du rätt utrustning åt dem så blir de ett måste – de spelar långt över sin prislapp, när de får rätt partner att dansa med.

What’s better than enjoying your favorite movie at the highest volume on your cinema system so the whole room vibrates? The downside is that it can be a bit of a bad mood if you get the urge to watch a movie at night. Then a pair of proper headphones is needed and today’s test of the Trust GXT 383 Dion 7.1 may actually be the solution.

Simulated surround sound in 7.1 can often be anything but pleasant. It often feels too weak in the base or that the surround effects do not really appear where they should be. I have been testing the Trust GXT 383 Dion 7.1 headphones for a while now and I am really impressed with these headphones.

The supplied box is connected via USB and the optical audio socket on your Xbox One, PS4 or PC and the result is pure sound; down to the smallest detail. The base is many times stronger than on the Trust Ironn GXT 430, which still has the same size of elements (50mm) and a fairly large base – but it is still not enough. On the Trust GXT 383 Dion 7.1, the base is enough and will be left over.

The headphones are surprisingly easy to wear and comfortable during long sessions by, for example, The Division 2. Here the headphones really come into their own as it is important to hear exactly where the enemy is shooting at you.

On the cord there is a control box where you can set the game and chat volume manually – without having to go in and change your console settings – which is very convenient. Here you can also turn the microphone on and off. You can also fold this into the headphones when you are not using it. Very flexible compared to having to pick it on and off or that it sits there all the time and is inflexible in the way.

I have tested Trust GXT 383 Dion 7.1 on in games and movies and the sound quality paired with the surround effect works flawlessly for both. Started one of my favorite UHDs for picture and sound reference, Mortal Engines and believe me it will be a sound experience beyond the ordinary!

Plantronics Rig 600LX, which are specially made for Xbox, is my starting point for a couple of really good tricks and the Trust GXT 383 Dion 7.1 challenges them in terms of sound quality – but they have no chance in agility. The Trust headphones are connected via cable to your console and thus, if you have the distance that our test rig has between the console and the sofa, the length of the cables is not enough.

Since the Xbox for some strange reason does not support lures via USB, you must also connect your control to the box, so that you get the sound to the mic. There will be a lot of cables and the freedom will be quickly threaded and complicated. Therefore, there are absolute advantages to using the optical-audio output, but I also see many advantages in being able to sit back and enjoy my favorite movie instead of having to move the console because it saves on cable length. With the price tag of close to a thousand bucks, they cost as much as the many times more flexible Plantronics RIG 600LX, but then have the advantage that they become versatile with both USB and optical connection to more consoles.

In summary, the Trust GXT 383 is Dion 7.1 very affordable headphones, with the big minus that there are many cables that are a little too short and cumbersome for the set to feel completely comfortable. So therefore it will not be a must, but a clear recommendation.

Blue Satellite is the American manufacturer’s first model for wireless listening and accompanies the ever-growing headphone family from them. Blue Microphones are, as the name may reveal, mainly known for their microphones, but we have tested and been impressed partly by their wired mid-model Sadie and not least their incomparable magnetostat handset, Ella for audiophiles who put the money where their mouth is. Satellite is in many ways a classic extension of the Blues concept and at the same time it is released in a time of fierce competition and places itself in a high price range. How well is it doing? Read on and you will get the answer.

Design

Blues’ previous headphone design divides the editorial staff – some love the mammoth, metallic, Formula 1-inspired design of Sadie and Ella. Others loathe it and find it awkward and ugly. However, there is total consensus that Blue Satellite gets a full pot in the design section – if this is not the most stylish over-ear headphone on the market today, then at least one of the top three candidates. A wonderful 40-50s retro radio look mixed with a really increased weight and design. It is a mammoth, stylish, impressive but still more subtle metallic construction, which mixes gilded elements with silver and black or white. Satellite exudes luxury and quality and is really no fool you are ashamed to wear in town. On the contrary, you learn to be the hippest in the village.

Technique

Satellite is, as I said, wireless headphones with ANC (active noise reduction) and with Blues classic, built-in audiophile amplifiers that can be switched on and off. The headphones support aptX, which is good and expected in the price range, and are charged via microUSB, which is still the most common connection even though the superior USB-C is starting to take over more and more.

The battery life is set to 24 hours, but with the amplifier and ANC on, it shrinks to an unimpressive eight hours, which in reality may be even lower, depending on your listening volume. To fully charge them takes just over three hours, something USB-C had done a lot to speed up the process around. If the battery runs out, you can drive the headphones passively through the included 3.5 mm cable, but then the amplifier function as well as the noise reduction disappear.

So sounds Blue Satellite

Then we have come to the main issue in the test: how good does Blue Satellite sound? In short: they sound good, but not great for the price.

Brusreduceringen är riktigt effektiv, samtidigt så förstör eller lägger den inte till något störande bakgrundsljud som vissa enklare lurar gör, även om man hör anti-brusvågen när det är helt tyst i lurarna. Lösningen Blue använder kräver ett extra par element, vilket bidrar till storleken och tyngden på lurarna. Man kan diskutera om detta är den mest effektiva lösningen. Världen runt omkring dig tonas helt ut, vilket är superskönt på ett bullrigt tåg eller flyg, men viktigt att tänka på om du är ute och går nära vägar eller korsar tågspår; där det potentiellt kan bli förödande konsekvenser om man inte har medhörning och är uppmärksam.  

Summering och omdöme Blue Satellite

Det står helt klart att Blue Satellite är ett par vansinnigt snygga retro-design-lurar, som känns och ser gedigna ut, har effektiv brusreducering och låter bra överlag, om än inte fantastiskt för priset. För det är just prislappen som blir den stora faktorn här – för runt 2 000 kr hade detta varit en solklar köprekommendation. Nu kostar Blue Satellite hisnande 4 500-5 500 kr i Sverige, vilket dels är seriösa pengar i sig men också sätter dom i en oerhört svår kategori, där vi har lurar som Sennheiser Momentum som låter bättre, Bose QuietComfort II 35 som har mer välbalanserad ANC och Bang & Olufsen Beoplay H9i som är bekvämare – och alla dessa tre är dessutom 1-2 000 kr billigare.

Blue Satellite är helt enkelt för dyra för vad de erbjuder och briljerar inte inom någon kategori på ett sådant vis att de skulle motivera den uppseendeväckande höga prislappen. För 5 000 kr kan du få ett schysst par over-ear- och ett par in-ear-lurar, som båda är riktigt bra. Såvida inte looken är helt avgörande för dig, så finns det flertalet bättre ljudande alternativ inom den stora djungel som är trådlösa hörlurar i mellanprisklassen.

True wireless (or truly wireless as some also say) is the concept with two headphone jacks that are completely cable-free (in Swedish directly translated to “truly wireless”). Because even though wireless bluetooth headphones of the model in-ear are really nothing new, earphones have previously always been connected by a cable between right and left. As so often before, it can be said that it is Apple that has created a rush around the concept, with its crazy popular, and rather expensive, AirPods – which are still consumed like butter in the sunshine and are back-listed by many retailers. Personally, we think they are quite ugly (and more than legally reminiscent of electric toothbrush heads that protrude from the ears) and with such a sound for the money and as dull fit inside the ear as the lures that are usually included in iPrylar since a few years back. But, they have become a status gadget for many and they are “visible” clearly, without being big.

Skullcandy has recently strived more in a premium direction. Their previous headphones were mainly in-, on- or over-ear models ; slightly plastic and with a price tag that was often attractive, paired with youthful colors and the well-known skull logo. The company’s True Wireless investment is called Push and consists of two, in our case forest green, earbuds (but they come in more colors), a matching box to carry and charge them with a price tag that is a little higher than what we may have come to expect from the brand, but which still stands up well to the competition.

Completely wireless means freedom from cords. It should be easy and smooth to just put the snails in your ears and start listening. And that’s exactly the case with Push: they start automatically when you take them out of the box and sink when you put them in your ear, and connect to the device you previously paired them with. Likewise, they turn off automatically when you put them in the box (and disconnect from the unit, which worked flawlessly during the weeks we had them). The battery life is set to six hours and the box allows you to charge them once, before it itself needs to be charged with power. Charging the box from empty to full capacity takes about four hours, via the included USB-C cable, which feels good and modern – but you have to fix the power adapter yourself as usual.

Skullcandy Push – fit, design and sound quality

Ljudkvaliteten är överlag bra, med ett klart mellanregister och även viss förmåga till ren diskant och tidvis generös bas. Just basen är alltid den stora utmaningen för såna här mikro-in-earlurar och så även här. Det är viktigt att du väljer de gummi-pluggar som fyller ditt öra så tätt som möjligt, annars blir de lägre frekvenserna helt frånvarande.

Låtar som Carolina Wallin-Perez akustiska tolkning av Kents Pärlor låter varmt och närvarande, likaså Mary Black & Eleanor McEvoys sublima, irländska mästerverk Only a woman’s heart. Ren lyssningsglädje. Däremot blir det problem så fort låtarna blir mer avancerade i fråga om många instrument som ska spelas samtidigt med sång. Då räcker på något vis upplösningen och omfånget i elementen inte till och det kan resultera i att basen blir för tam, för nedtonad, eller att låtarna kan kännas stökiga och med tappad detalj i ljudbilden – Oldfield’s Moonlight Shadow är inget favoritmaterial, till exempel. Likaså tenderar modern hiphop sakna impakten, basen och “gunget” vi gärna avnjuter musikgenren med. Däremot är lugnare musik, till exempel filmmusik alldeles utmärkt och likaså lirar Push mer än väl med material såsom poddar, ljudböcker och streaming (till exempel talk shows).

Skullcandy Push – funktioner och användning

Kontakten i uppkopplingen funkar som sagt överlag bra, även om vi upptäckte en konstig grej: när vi såg på något roligt och skrattade brett (Bill Mahers show på HBO kan ha den effekten…) så kunde ibland högra snäckan “nypa av” ljudet. Samma sak om vi hade mössa på oss – det känns som knapparna på sidan av lurarna är väldigt känsliga (något vi upplevt även hos konkurrenter). En del märkliga designval har man också gjort: för att höja volymen dubbeltrycker man på höger snäcka, medan dubbeltryck på vänster sänker den. Fine. Men att byta låt kräver att du håller in sidoknappen 3 sekunder och det är inte ett genomtänkt system. Dels är tre sekunder lite för långt, det är dessutom svåruppskattat: håller du inne för kort händer ingenting, medan en sekund för länge stänger av snäckan helt. Inte bra.

Lurarna stöder telefonsamtal och kopplar då endast över till mono (ena snäckan, den vänstra som är “master”). Vi hörde motparten väl, men de klagade på att då vi talade ute bland folk var det för mycket störningar för att micken skulle räcka till. Så inget för den som vill snacka på språng alltså, utan mer för den som ringer från lugna miljöer. En funktion vi saknade var att kunna snabb-tysta:a (mute:a) snäckorna. Trots att de inte har aktiv brusreducering, så täcker de ganska bra och då är det svårt att exempelvis höra utrop i kollektivtrafiken. Därför vore det är smidigare att att kunna ge medhörning via micken istället för att ständigt plocka ut dom ur öronen.

Skullcandy Push – våga använda snäckorna

Det första många tänker på med true wireless är hur små snäckorna är och följaktligen hur lätt det är att tappa bort ena (eller båda). Skullcandy har tidigare haft lokalisering via appen Tile och Apple har en slags GPS-funktion på sina AirPods. Push har tyvärr varken det ena eller det andra, så tappar du en snäckan kan du få köpa en ny för rabatterat pris via Skullcandys Fearless Use-program. Tappar du båda så är det dock kört (säkert också på grund av risken för bedrägerier). En funktion att kunna “pinga” snäckorna att ge ifrån sig ett ljud hade varit användbart, även om asken är tämligen stor och skyddande. Bara du har disciplinen att alltid lägga tillbaka dom där, när du inte använder dom.

Skullcandy Push – slutomdöme

För 130 euro (cirka 1 300 kr) är Push inte orimligt, utan tvärtom ganska attraktivt, prissatta. True Wireless är hett, relativt nytt och det kostar, även om lejonparten lurar ligger i 1 500-2 000 kronors-spannet. Samtidigt ska man ha klart för sig att True Wireless är fokus på bärbarhet, trådlöshet och diskret design. Är det ljudkvalitet du främst är ute efter är en rejäl over- eller on-earlur överlägsen, i alla fall rent ljudmässigt. Men alla kanske inte vill ha en stor hörlursbåge över frisyren med tillhörande, väl-tilltagna kåpor över öronen i morgonrusningstrafiken. Skullcandy Push låter överlag bra och fungerar både med klassisk pop-, stämningsfull film- och singer-songwriter-betonad musik såväl som dialog (ljudböcker, poddar etc). Och även om det finns konkurrenter som låter bättre, har fler funktioner och mer avancerad mjukvara, så är de också dyrare.

För den som letar en True Wireless-lur i den längre prisklassen och inte tänker lyssna främst på electronica / hiphop så är Skullcandy Push inget dåligt val och de får därför som helhet vår rekommendation.

Skullcandy Push till bäst pris, samtidigt som du stöder fristående kvalitetsjournalistik med produkttester som står på kundens (din) sida.

Headphones are fascinated. Sound does much more for the experience than you think and I became curious to find out if our one reference headset – Plantronics RIG 600LX – could be challenged by the much cheaper Ironn GXT 430 from Trust.

Even when you pick up the Ironn GXT 430 from the box, they give a very solid impression and even though they are gigantic, the weight feels light (despite its not insignificant 375 grams) and the headphones sit very comfortably on the head and over the ears. I have worn them for many hours without even feeling them. The only thing that is a bit of a disadvantage is that they have a metal frame between the earmuffs and if you happen to hit it, it becomes something of a gong-gong effect, which feels like you can say.  

The sound in the headphones is clean and crispy, but it lacks a lot of bass – which is strange and a bit unexpected as the elements in the covers are of the larger model, 50mm instead of the usual 40mm. When you play games, I want to feel the bass, but unfortunately it shines a bit with its absence. The sound is still not directly faint, but it lacks that little extra weight.  

The microphone is in one of the headphones and you can turn and turn it as you like, but it still feels a little silly sometimes. Partly because it is so big and partly because of the feeling that I get it in my nose when I put on the headphones. However, the sound in the mic is super good and I have not received any complaints as I have run games online or used them for phone calls.

I have tested these lures with Xbox One X, NintendoSwitch, iPhone 7 and MacBook Pro and in all places they have worked as they should. There is a small volume button on the side of a headphone so you can turn up the volume, therefore we recommend that you send a high volume from the device (but not max) and instead adjust the volume level on the headphones themselves.

What I miss is a button on the headphone cord itself that allows you to control your phone, but since the Ironn GXT 430 is primarily for gaming, I understand why it does not exist. Still, most lures with self-respect have the feature anyway, as a bonus.

In summary, the Ironn GXT 430 at the time of writing is around SEK 600 and for that money you get a pair of really solid and comfortable gaming headphones, which unfortunately get a little too small in the base for my taste. Still, they have several other benefits so I still want to recommend these as a good investment in the price range.